Är det monster- eller mjukischefer man ska vara idag? Eller något annat?
Det här var något som diskuterades för 30 år sedan. Hur ser vi på chef- och ledarskapet idag och vilka ledarstilar premierar vi? Hur ser vi till exempel på manliga och kvinnliga chefer förr och nu? Du har säkert en uppfattning om detta. Ibland kan det vara roligt att backa bandet och ta del av vad som diskuterades då, för att se i vilken riktning vi har rört oss. Läs gärna den här artikeln från 1988. Den ger en bild av vad som diskuterades då. Har det hänt något? Känns detta igen i dagens arbetsliv? Är det alltjämt den manliga kulturens värderingar och förhållningssätt som präglar dagens arbetsliv? Man undrar ju med den illustration som Svenska Akademin bjudit oss alla på. För oss på Kontura som har jobbat i ledarskapsbranschen i 44 år så är det spännande att få ta del av dina tankar och funderingar kring detta.
Artikeln publicerades i tidningen “Chefen.” den 18 februari 1988. TEXT: Tove Gyllenstjerna
Lär av varann, kvinna och man
Ta vara på olikheterna mellan män och kvinnor. Den uppmaningen riktas till svenskt näringsliv av psykologen Gunnila Masreliez-Steen.
Skillnaden mellan män och kvinnor är den största utvecklingspotentialen i svenskt näringsliv i dag. Om vi erkänner dessa skillnader, kan vi utnyttja dem på olika sätt. Det vinner såväl företagen som individerna på, säger hon. Både män och kvinnor vill nå resultat, men deras vägar dit är olika, menar Gunnila Masreliez-Steen. Medan män analyserar varje steg i processen, räknar kvinnor med att andra hittar vägen själva.
– Kvinnor i grupp samarbetar. Vi är vana att fungera på samma villkor och alla hjälps åt. Det kan vara rörigt under arbetets gång, men resultatet blir lika bra som männens.
De flesta män har skolats in i det hierarkiska systemet via lagsporterna. De vet sin plats i “laget” och går aldrig in på varandras ansvarsområden. Men könsroller kan vara ett svårt kapitel. Ibland rör vi till det för oss. Det har inte minst de senare decenniernas kvinno- respektive mansfrigörelse visat.
Monster och velour
De första kvinnorna i yrkeslivet härmade manligt beteende. De hade inga kvinnliga förebilder och trodde de måste släppa sin kvinnliga identitet om de skulle lyckas i karriären. Resultatet blev manhaftiga “monster” som upplevdes som hotfulla av sina manliga kollegor och ogillades av andra kvinnor.
– Den manliga motsvarigheten till dessa yrkeskvinnor är dåtidens “velourpappor”. De hade aldrig sett sina egna fäder engagera sig i hem och barn och trodde att man måste anta ett kvinnligt beteendemönster, när man gjorde det. “För framtiden önskar Gunnila Masreliez-Steen att man istället tar vara på de starka sidorna hos vardera könet. Det kan man bara om man blir medveten om de kulturella skillnaderna mellan kvinnor och män.”
För framtiden önskar Gunnila Masreliez-Steen att man istället tar vara på de starka sidorna hos vardera könet. Det kan man bara om man blir medveten om de kulturella skillnaderna mellan kvinnor och män. En korsbefruktning mellan de båda kulturerna berikar såväl medarbetarna som organisationen och på sikt hela näringslivet.
Relationer
Vanligtvis odlas två sinsemellan olika ledarstilar med män respektive kvinnor i spetsen för en organisation.
– Kvinnor är mer relationsorienterade. Vägen till resultat går för dem via samverkan. Det är viktigt att alla känner sig bra. De ser helheten med alla detaljer och lägger ner lång tid på att definiera mål.
– Män är mer resultatorienterade och bryr sig inte lika mycket om hur medarbetarna är eller mår, bara personkemin fungerar och alla är lojala mot de mål som ställts upp. De skiljer på sak och person.
Androgyn ledarstil
En svensk chef som gjort sig känd för den ledarstil som här definieras som “kvinnolik” – som entusiasmerar, delegerar och engagerar sig – är Janne Carlzon.
– Han var ett tidigt och tydligt exempel på att androgyna människor – de som integrerar manligt och kvinnligt tänkande – blir bra chefer. En kvinnlig ledare, som också är androgyn är Berit Rollen, tidigare AMU-styrelsens chef, statssekreterare och riksledamot.
Gunnila Masreliez-Steen påpekar dock, att den androgyna människan ingalunda frånsäger sig sin egen könsidentitet för att bli som det motsatta könet. Det handlar om både och.
– Ingen skulle väl komma på tanken att kalla Jan Carlzon omanlig. Det är de, som är riktigt säkra i sin egen könsidentitet som vågar vara androgyna. Precis som man i cross-cultureforskningen funnit, att de som har den starkaste nationella identiteten klarar sig bäst i främmande kulturer.
En bra chef måste fungera lite som en mamma och en pappa på samma gång och kunna sätta sig in i båda könens sätt och tänka. Men det får inte gå för långt. Lagom är bäst. En idealisk kvinnlig chef bör klara av att säga nej, att sätta gränser och driva frågor. Samtidigt som hon har dessa “manlika” egenskaper ska hon inte förlora sin kvinnlighet.
Inte sexig chef
– Men det betyder inte att hon ska skicka ut sexuella signaler. Sexiga tjejer blir aldrig chefer. Folk runt omkring dem – och särskilt då männen – ser bara deras sexighet och inte deras kompetens… Inte heller utpräglat virila män brukar nå höjderna i näringslivet. Men även om androgyna personer ofta lyckas som chefer, kan också kvinno-kvinnor och karla-karlar ha mycket att ge i sin yrkesroll. Kreativitet är ett område som särskilt gynnas av att män och kvinnor med olika förhållningssätt inspirerar varandra.
Jan Carlzon, VD och koncernchef för flygbolaget SAS 1981-1993.
“Ingen skulle väl komma på tanken att kalla Jan Carlzon omanlig. Det är de, som är riktigt säkra i sin egen könsidentitet som vågar vara androgyna. Precis som man i cross-cultureforskningen funnit, att de som har den starkaste nationella identiteten klarar sig bäst i främmande kulturer.”
Blandat bäst
– Kvinnor och män kläcker olika ideer och har olika angreppssätt. Goda ideer föds aldrig i grupper som tänker lika. Mitt råd till exempelvis kunskapsföretag är: Sätt en grupp med bara män i ett rum och en grupp med bara kvinnor i ett annat. Låt dem jobba var för sig. När de är nära lösningen samlas de ihop i en enda stor grupp och byter ideer. Då kommer bra lösningar fram!
Flera undersökningar inom kreativitetsområdet visar att blandade arbetsgrupper fungerar bäst. Gunnila Masreliez-Steen har gjort en undersökning på ett industriföretag och kommit till samma resultat.
Manliga ideal
“I företagskulturer av mer renodlade manliga ideal har kvinnor svårt att komma fram, då männen i ledningen bara letar efter “påläggskalvar” med en ledarstil som de själva känner igen och är vana vid.”
Men på många håll präglas fortfarande företagskulturer av mer renodlade manliga ideal. I sådana företag har kvinnor svårare att komma fram, då männen i ledningen bara letar efter “påläggskalvar” med en ledarstil som de själva känner igen och är vana vid. Gunnila Masreliez-Steen ger följande exempel:
– I ett företag, jag nyligen jobbade med, var en VD missnöjd med en underlydande kvinnlig chef. Han tyckte inte att hennes ledarstil var tillräckligt potent. Den kvinnliga chefen, som senare fick avsked på grått papper, ville lyssna på alla innan hon beslutade sig. Hon eftersträvade consensus, likt de flesta kvinnor. Hon markerade inte revir lika tydligt i hierarkin som sina manliga kollegor.
Snabbare beslut
– VDn tyckte hon skulle agera mer kraftfullt, säga JAG i stället för VI och driva igenom beslut snabbare. Men jag tror han förhastade sig. Visserligen tar det ofta längre tid för kvinnor att fatta beslut, men när de väl kommer till skott kan de lättare genomföra sina beslut, eftersom de har medarbetarna med sig. Ett annat exempel kommer från ett företag i bankvärlden:
– Två kollegor i karriären – vi kan kalla dem Lena och Hans – hade samma meriter och hade nått lika långt. Nu skulle de utvecklas tyckte deras chef. Han gör dem till sina ställföreträdare och uppmanar dem att dela på ansvaret. Tiden går. Hans kastar sig över de nyvunna arbetsuppgifterna och tar itu med den ena efter den andra. Lena har däremot fullt upp med att se till att det löpande arbetet på avdelningen blir gjort. Det blir ingen tid över för ställföreträdareskapet.
Efter ett tag går hon till sin chef och klagar: “Det här går inte. Hans tar för sig av de nya uppgifterna och jag får se till att det löpande arbetet sköts, även Hans jobb.
“Världens chans”
Alla sätter sig ner och diskuterar. Chefen frågar varför Lena inte har åtagit sig de nya arbetsuppgifterna. Lena anklagar Hans för att ha snott åt sig allt det nya roliga och lämna basjobbet till henne. Då utbrister Hans: “Du är en idiot. Här får du världens chans. Så går du och oroar dig för vem som ska sköta det ordinarie jobbet. Det är inte ditt problem. Vår chef har uppmanat oss att bli hans ställföreträdare. Det är hans sak att organisera resten.”
– Det här är en klassiker, suckar Gunnila Masreliez Steen. Kvinnor är ”del-lojala” i helheten. Män tar chansen när den kommer. Visst har vi mycket att lära av varandra.
